You have my heart

Jag vet vad jag vill och jag ska göra vad som helst för att det ska bli så.
Du har mitt hjärta och jag varken kan eller vill förlora dig. Jag kan inte förslora dig för att då förlorar jag en del av mig själv. Jag kan ärligt säga att jag aldrig har varit såhär kär i någon förut. Du betyder så himla mycker för mig men ibland får jag så svårt att uttrycka mig. Jag får så svårt för att verkligen säga vad jag tycker. Och istället för att verkligen berätta och beskriva hur det känns så blir jag arg istället. Jag är arg så himla mycket och det är varken rättvist eller snällt att jag tar ut det på dig - den personen som betyder mest för mig.
Jag kan inte vara annat än din. Jag vill inte vara någon annans och jag vill inte vara utan dig. Du är mitt liv och jag har helt enkelt gett upp för fort känner jag.
Jag har inte gett oss en chans och jag tror inte du heller har riktigt gjort det.
Vi har inte skapat oss en vardag där vi känner oss trygga. Jag tar förhastade beslut och jag tänker inte alltid på hur du är och hur du fungerar. Jag glömmer nästan alltid bort att du har svårt att visa känslor och genom att jag glömmer det så känns det som om du inte bryr dig. Du är verkligen det bästa som har hänt mig. Du är min trygghet och du är underbar. Jag måste verkligen börja acceptera dina brister så som du har accepterat mina. Jag mår verkligen piss över dethär. Jag har slutat vara arg, iaf för idag. :(
Jag vill inte att du ska känna att du måste prioritera mig först HELA tiden eller någotsånt. Jag är faktiskt inte så krävande att du behöver vara med mig 24/7.
Yaaaya, jag borde sova nu. Hoppas att ni träffas imorgon iaf.
Vill ju inget hellre än att lösa dethär..
Pusshai natti zooova.



och btw, festen var BRAAA, frida var SÖÖÖÖT och vädret var KAAALLLT. Vider-äcklet in my heart <3